Etikettarkiv: Grönsaksodling

Varför är det så tyst?

Ja, varför har det varit så tyst här på bloggen? En oplanerad paus har det blivit då vi varit upptagna av livet. En tredje familjemedlem som måste få sin uppmärksamhet och såklart resten av familjen.

Övriga projekt har det varit lite av. Så man kan säga att det inte varit paus bara på bloggen, framför allt har det varit paus med gårdsprojekten. Vi tycker det har varit ett skönt sätt att se på det hela, vi har inte haft några förväntningar eller planer på att det skulle hända så mycket mer än vår vardag.

Här kommer en liten sammanfattning av det gångna året.

Vi planterade några äppelträd.

Vi planterade några äppelträd.

Vi täckodlade och utökade odlingarna med tidningar och kartong.

  • januari-9
  • januari-5
Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Grannens hästar betade på våra marker. Det växer igen fort så betesdjur behövs! Och så har vi påbörjat projekt fönsterrenovering. Lagom till att kylan kom fick vi tillbaka in de 8 fönsterbågarna, nu har vi bara 22 kvar…

  • januari-6
  • januari-7

Kycklingar kläcktes och årets nykomlingar på gården blev ankor!

januari-12

januari-8

  • januari-13
  • januari-11

Slutligen vill vi önska alla ett gott nytt år!

Gräset är grönare på andra sidan

Höförråden börjar ta slut, liksom de torkade löven och nässlorna som vi samlade i ladan i höstas.

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Varje dag kastar vi in sly i vinterhagen, men getterna längtar efter grönt!

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Och nu kan det nog vara dags att de får komma ut på grönbete.

blogg

Samtidigt är det hög tid för veden att bli huggen och staplad. Influensa och lunginflammation har gjort att arbetet med veden (och mycket annat) har fått vänta, också detta år. I år blir det dock inget hugget för hand då vi lånat en vedklyv av en granne.

blogg-6

De förkultiverade växterna ska avhärdas. Varje dag åker de små plantorna ut och in för att sakta men säkert anpassa sig till uteklimatet, efter att levt hela sitt korta liv omhuldade under lampor inomhus.

blogg-3

Och växthuset levererar!

blogg-7

Det är vår på Tuggeliet!

Djupgrävda bäddar eller täckodling

Förra året djupgrävde vi grönsakslandet. Det ger luckra fina bäddar där grönsakerna utan hinder kan leta sig fram med sina rötter och få en massa god näring från jorden. Djupgrävt har många fördelar, och det är faktiskt väldigt roligt att gräva.

Vi har inga egna kor eller hästar, men vi har grannar som har, samt överflöd av gödsel. Detta kan vi åka och hämta med traktorn. Det är deras fjällkor som är på bilden överst, när vi hälsade på dem i deras fäbod.

Men man kan också täcka bäddarna med andra organiska material och strunta i att gräva. Kompost, löv, get -och fårströ använder vi. Då är det maskarna som sköter jobbet i stället för spaden.

Nu är arbetet igång med att täcka många av bäddarna med ett tjockt lager då vi tänker prova oss på den typ av odling. En av fördelarna är att jorden håller fukten bättre under det tjocka täckmaterialet. Vi har funderat mycket på hur vi kan lösa bevattningen på bästa sätt. Kanske är det täckodlingen som är svaret.

Två täckta bäddar

Två täckta bäddar

När vi ska göra nya bäddar, alltså utöka odlingen hade vi inte heller tänkt att gräva. Platsen vi fann till köksträdgården var ju ett lyckokast, men den platsen med den fina jorden är begränsad till ytan. En meter från där djupbäddarna står är en helt annan jordstruktur, med blöt lera.

Vi måste få tag på kartong eller tidningar som vi ska lägga ut, för att hindra den nu gräsbevuxna vildmarken att ta sig upp i våra odlingsbäddar. Sen ska vi bygga bäddar med det material vi har tillgång till, i ett tjockt lager, ovanpå jorden. Sen kan vi plantera ner förkultiverade plantor där. Om några år har materialet förmultnat och blivit till jord, samtidigt som man hela tiden lägger på nytt material. Då har man skapat odlingsyta utan att gräva.

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Vi ser fram mot detta för oss ganska nya sätt att odla. Många av våra vänner och bekanta har inspirerat oss med sina täckodlingar. Vi har också följt Sara Bäckmos blogg Skillnadens trädgård under vintern och blivit inspirerade av hennes odlingar.

Vi får se vilket vi kommer föredra, djupgrävt, täckodlat, eller som i år, både och och lite hur som helst.

Odlingsplaner

Nu är planeringen för kommande odlingssäsong i full gång och snart kommer, förhoppningsvis, de första fröerna för året vara i jorden. Jag kommer börja med att förkultivera chili och några perenner till blomsterrabatterna.

Detta året hoppas vi bland annat på att morötterna ska räcka långt in på vintern, att vi får röda fina tomater mycket tidigare, gärna till midsommar (drömscenario). Att vi kan odla mycket fler kryddväxter som vi kan torka till vintern, att vi kan få fin sallatskål under hela hösten och att barnen kommer börja älska att äta allt vi odlar, med mera…

vinter-4

Vi skulle gärna vilja öka ut odlingarna ännu mer, så de där morötterna får plats och allt annat som vi skulle vilja ha så mycket mer av.

Förra året när köksträdgården anlades var jag begränsad av foglossning och trötthet av graviditeten. Jag orkade inte gräva så mycket som jag ville. I år har vi en liten bebis vilket också har sina begränsningar såklart.
Planen som den ser ut nu, är att göra så mycket nya odlingsbäddar som vi orkar och hinner, sen får vi se vart vi hamnar, det blir spännande…

Dill

Dill

Jag har gått igenom min fröburk för att se vad jag behöver komplettera och det är en ren fröjd att läsa i frökatalogerna och bestämma vad vi ska odla detta år.
Jag är glad över mina anteckningar jag gjorde förra säsongen, de hjälper mig att minnas vad som gick bra och dåligt, vilken tidpunkt de olika grönsakerna såddes och planterades ut. Sådant tycker jag man glömmer alltför lätt annars. Och nu får vi också tänkta igenom vad vi tyckte om att äta och inte.

Hur som helst är det här en fantastisk period, för det är nästan lika härligt att planera och drömma sig bort (då allt känns möjligt) om sommarens projekt som att sedan utföra dem.

vinter-3

Hur det gick med odlingarna

Nu hänger squashbladen deppiga ute i landet, förstörda av alla frostnätter den senaste tiden. Deppiga brunfläckiga ärtplantor hänger över ställningen så den nästan rasar samman. Jorden ligger bar på flera ställen, bondbönorna är ett minne blott, liksom potatisen, morötterna, rödbetorna, spenaten. Och majsen som aldrig blev något, en kålrabbi överlevde, liksom den ensamma rödkålen.

Det är tid för att fundera över hur det gick med odlingarna i sommar, vad som gjordes bra och rätt och det som blev helt fel.

Köksträdgården tidig sommar

Köksträdgården tidig sommar

Landet blev klart i senaste laget, och mycket hade blivit bättre bara det kommit i jorden tidigare. Och var det inte väldigt regnigt i sommar? Jag minns det som att man dag efter dag letade efter solen bakom envisa tjocka mål. Våra grönsaker längtade efter mer sol, så måste det ha varit.

  • sommarbilder-3
  • lok

Men helt tokigt blev det ändå inte i slutändan. Frysen har blivit berikad av bönor, mangold och spenat. Jordkällaren tar hand om den lilla potatisen vi satte. Squashen kom igång för sent, men har ändå gett oss en hel del gott de senaste månaderna. Morötterna smakade underbart men var för få. Gul och röd lök hänger i flätor i köket. Landet tar fortfarande hand om rotselleri, purjolök, lite vitkål, mangold, sen sallat osv. I köksfönstret står en flaska ringblomsolja. I det stora hela är vi nöjda.

Ärtor måste såklart finnas till barnen

Ärtor måste såklart finnas till barnen

ringblomma

Det största problemet vi hade med årets odlingar var dock hönsen. Frigående ungtuppar som inte har någon som helst heder i kroppen. Riktiga marodörer. De krafsade glatt runt i jorden, rakade jorden av potatisen och bröt av lökar, krafsade upp morötter, de är glada i bönor och det sägs också att de kan gilla squash…

unghons-2

Vi försökte hålla dem undan med tillfälligt elstaket, utan el dock, och det hade kanske varit bra, för tupparna gick bara obekymrat igenom. På sikt, kanske nästa vår, (som ju kommer vara så lång så lång med massor av tid?) ska vi bygga ett ordentligt staket runt , i trä antagligen. Men hur ska det utformas? Vi vet inte ännu, kanske någon som har något tips?

En ny generation marodörer på gång?

En ny generation marodörer på gång?