Etikettarkiv: Grönsaksodling

Varför är det så tyst?

Ja, varför har det varit så tyst här på bloggen? En oplanerad paus har det blivit då vi varit upptagna av livet. En tredje familjemedlem som måste få sin uppmärksamhet och såklart resten av familjen.

Övriga projekt har det varit lite av. Så man kan säga att det inte varit paus bara på bloggen, framför allt har det varit paus med gårdsprojekten. Vi tycker det har varit ett skönt sätt att se på det hela, vi har inte haft några förväntningar eller planer på att det skulle hända så mycket mer än vår vardag.

Här kommer en liten sammanfattning av det gångna året.

Vi planterade några äppelträd.

Vi planterade några äppelträd.

Vi täckodlade och utökade odlingarna med tidningar och kartong.

  • januari-9
  • januari-5
Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Grannens hästar betade på våra marker. Det växer igen fort så betesdjur behövs! Och så har vi påbörjat projekt fönsterrenovering. Lagom till att kylan kom fick vi tillbaka in de 8 fönsterbågarna, nu har vi bara 22 kvar…

  • januari-6
  • januari-7

Kycklingar kläcktes och årets nykomlingar på gården blev ankor!

januari-12

januari-8

  • januari-13
  • januari-11

Slutligen vill vi önska alla ett gott nytt år!

Gräset är grönare på andra sidan

Höförråden börjar ta slut, liksom de torkade löven och nässlorna som vi samlade i ladan i höstas.

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Varje dag kastar vi in sly i vinterhagen, men getterna längtar efter grönt!

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Och nu kan det nog vara dags att de får komma ut på grönbete.

blogg

Samtidigt är det hög tid för veden att bli huggen och staplad. Influensa och lunginflammation har gjort att arbetet med veden (och mycket annat) har fått vänta, också detta år. I år blir det dock inget hugget för hand då vi lånat en vedklyv av en granne.

blogg-6

De förkultiverade växterna ska avhärdas. Varje dag åker de små plantorna ut och in för att sakta men säkert anpassa sig till uteklimatet, efter att levt hela sitt korta liv omhuldade under lampor inomhus.

blogg-3

Och växthuset levererar!

blogg-7

Det är vår på Tuggeliet!

Djupgrävda bäddar eller täckodling

Förra året djupgrävde vi grönsakslandet. Det ger luckra fina bäddar där grönsakerna utan hinder kan leta sig fram med sina rötter och få en massa god näring från jorden. Djupgrävt har många fördelar, och det är faktiskt väldigt roligt att gräva.

Vi har inga egna kor eller hästar, men vi har grannar som har, samt överflöd av gödsel. Detta kan vi åka och hämta med traktorn. Det är deras fjällkor som är på bilden överst, när vi hälsade på dem i deras fäbod.

Men man kan också täcka bäddarna med andra organiska material och strunta i att gräva. Kompost, löv, get -och fårströ använder vi. Då är det maskarna som sköter jobbet i stället för spaden.

Nu är arbetet igång med att täcka många av bäddarna med ett tjockt lager då vi tänker prova oss på den typ av odling. En av fördelarna är att jorden håller fukten bättre under det tjocka täckmaterialet. Vi har funderat mycket på hur vi kan lösa bevattningen på bästa sätt. Kanske är det täckodlingen som är svaret.

Två täckta bäddar

Två täckta bäddar

När vi ska göra nya bäddar, alltså utöka odlingen hade vi inte heller tänkt att gräva. Platsen vi fann till köksträdgården var ju ett lyckokast, men den platsen med den fina jorden är begränsad till ytan. En meter från där djupbäddarna står är en helt annan jordstruktur, med blöt lera.

Vi måste få tag på kartong eller tidningar som vi ska lägga ut, för att hindra den nu gräsbevuxna vildmarken att ta sig upp i våra odlingsbäddar. Sen ska vi bygga bäddar med det material vi har tillgång till, i ett tjockt lager, ovanpå jorden. Sen kan vi plantera ner förkultiverade plantor där. Om några år har materialet förmultnat och blivit till jord, samtidigt som man hela tiden lägger på nytt material. Då har man skapat odlingsyta utan att gräva.

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Vi ser fram mot detta för oss ganska nya sätt att odla. Många av våra vänner och bekanta har inspirerat oss med sina täckodlingar. Vi har också följt Sara Bäckmos blogg Skillnadens trädgård under vintern och blivit inspirerade av hennes odlingar.

Vi får se vilket vi kommer föredra, djupgrävt, täckodlat, eller som i år, både och och lite hur som helst.

Odlingsplaner

Nu är planeringen för kommande odlingssäsong i full gång och snart kommer, förhoppningsvis, de första fröerna för året vara i jorden. Jag kommer börja med att förkultivera chili och några perenner till blomsterrabatterna.

Detta året hoppas vi bland annat på att morötterna ska räcka långt in på vintern, att vi får röda fina tomater mycket tidigare, gärna till midsommar (drömscenario). Att vi kan odla mycket fler kryddväxter som vi kan torka till vintern, att vi kan få fin sallatskål under hela hösten och att barnen kommer börja älska att äta allt vi odlar, med mera…

vinter-4

Vi skulle gärna vilja öka ut odlingarna ännu mer, så de där morötterna får plats och allt annat som vi skulle vilja ha så mycket mer av.

Förra året när köksträdgården anlades var jag begränsad av foglossning och trötthet av graviditeten. Jag orkade inte gräva så mycket som jag ville. I år har vi en liten bebis vilket också har sina begränsningar såklart.
Planen som den ser ut nu, är att göra så mycket nya odlingsbäddar som vi orkar och hinner, sen får vi se vart vi hamnar, det blir spännande…

Dill

Dill

Jag har gått igenom min fröburk för att se vad jag behöver komplettera och det är en ren fröjd att läsa i frökatalogerna och bestämma vad vi ska odla detta år.
Jag är glad över mina anteckningar jag gjorde förra säsongen, de hjälper mig att minnas vad som gick bra och dåligt, vilken tidpunkt de olika grönsakerna såddes och planterades ut. Sådant tycker jag man glömmer alltför lätt annars. Och nu får vi också tänkta igenom vad vi tyckte om att äta och inte.

Hur som helst är det här en fantastisk period, för det är nästan lika härligt att planera och drömma sig bort (då allt känns möjligt) om sommarens projekt som att sedan utföra dem.

vinter-3

Hur det gick med odlingarna

Nu hänger squashbladen deppiga ute i landet, förstörda av alla frostnätter den senaste tiden. Deppiga brunfläckiga ärtplantor hänger över ställningen så den nästan rasar samman. Jorden ligger bar på flera ställen, bondbönorna är ett minne blott, liksom potatisen, morötterna, rödbetorna, spenaten. Och majsen som aldrig blev något, en kålrabbi överlevde, liksom den ensamma rödkålen.

Det är tid för att fundera över hur det gick med odlingarna i sommar, vad som gjordes bra och rätt och det som blev helt fel.

Köksträdgården tidig sommar

Köksträdgården tidig sommar

Landet blev klart i senaste laget, och mycket hade blivit bättre bara det kommit i jorden tidigare. Och var det inte väldigt regnigt i sommar? Jag minns det som att man dag efter dag letade efter solen bakom envisa tjocka mål. Våra grönsaker längtade efter mer sol, så måste det ha varit.

  • sommarbilder-3
  • lok

Men helt tokigt blev det ändå inte i slutändan. Frysen har blivit berikad av bönor, mangold och spenat. Jordkällaren tar hand om den lilla potatisen vi satte. Squashen kom igång för sent, men har ändå gett oss en hel del gott de senaste månaderna. Morötterna smakade underbart men var för få. Gul och röd lök hänger i flätor i köket. Landet tar fortfarande hand om rotselleri, purjolök, lite vitkål, mangold, sen sallat osv. I köksfönstret står en flaska ringblomsolja. I det stora hela är vi nöjda.

Ärtor måste såklart finnas till barnen

Ärtor måste såklart finnas till barnen

ringblomma

Det största problemet vi hade med årets odlingar var dock hönsen. Frigående ungtuppar som inte har någon som helst heder i kroppen. Riktiga marodörer. De krafsade glatt runt i jorden, rakade jorden av potatisen och bröt av lökar, krafsade upp morötter, de är glada i bönor och det sägs också att de kan gilla squash…

unghons-2

Vi försökte hålla dem undan med tillfälligt elstaket, utan el dock, och det hade kanske varit bra, för tupparna gick bara obekymrat igenom. På sikt, kanske nästa vår, (som ju kommer vara så lång så lång med massor av tid?) ska vi bygga ett ordentligt staket runt , i trä antagligen. Men hur ska det utformas? Vi vet inte ännu, kanske någon som har något tips?

En ny generation marodörer på gång?

En ny generation marodörer på gång?

Bygge av litet växthus

litesensistensens

Ett stort litet steg är att få till ett växthus. Vi vill såklart ha ett stort, stort där vi får plats med massor. Men tills dess är vi stolta att få presentera vårt bygge av ett litet i plast, älskad av höns, växter och ivriga odlare.

I våras kom vi på att vi kunde ha några tomater vid smedjans södervägg. Kankse ställa några fönster eller plast mot.

vaxt

Och växterna var sådda.

vaxt-2

Men vi tänkte sedan att lite mer avancerat kan man faktiskt göra det. Men tiden går ju, och en massa annat har kommit före, så inte fören nu blev det av.

Våra gäster får ibland hjälpa till med ett handtag. Matilda och Axel i full gång!

Våra gäster får ibland hjälpa till med ett handtag.
Matilda och Axel i full gång!

vaxthus-2

Jag försöker övervinna min idé om att jag inte kan snickra.

Jag försöker övervinna min idé om att jag inte kan snickra.

Grunden muras igen med egenblandad lera.

Grunden muras igen med egenblandad lera.

Till slut var det nästan färdigt och växterna hade fått flytta in. Nåja, de stod i alla fall där, fast i sina krukor. Några timmar senare har kycklingtupparna också hittat dit. Krafsat bort hela gången, tomatplantor var avbrutna, och klipsen till uppbindning av tomaterna hade av solen smällt ihop till en klump.

Ett växthus har vi i alla fall, fast en nätdörr behöver kompletteras samt ett fönster i taket för luftning.

vaxter

Att hitta sin köksträdgård

Man tror att man har sådan koll, men tiden visar en något annat. Så var det med valet av platsen för vår köksträdgård. Sanningen att säga har den i tanken varit både på det ena och andra stället. Och i verkligheten grävde jag förre året vid den här tiden, upp ett litet land. Där det kunde passa, tyckte jag då. Jorden var inget att skryta om. Lerigt och dant. På våren blött som bara den, under sommarens hetta bildades en hård skorpa. Men med lite arbete löste vi det och fick en skaplig skörd av både potatis, morot, sallat, bönor och ärtor. Det var ju något som gjordes i all hast för att det kröp i fingrarna. Helt enkelt.

Potatisen när den började titta upp i förra årets land

Potatisen när den började titta upp i förra årets land

I år har det funnits lite mer tid för eftertanke och planering. I vintras funderade vi på att skapa en köksträdgård norr om huset. Jorden var inte så kul där heller, men vi trodde att det såg ut så överallt här på gården. Ett tips, när man tror att man har koll på sin jord på sin lilla täppa, kolla en extra gång. Spring runt och gräv och känn efter.

Vi gjorde det till slut. Det var då för väl, för vi hittade platsen. En mullrik, fin, lagom blöt jord i sluttning mot öster. Vi fick i samma veva reda på att husets tidigare ägare hade potatisland på denna plats någon gång på 1960-70-talet.

Perfekt, nästan. Platsen ligger delvis i skugga av våra fantastiska vårdträd, lönnarna och delvis av huset på kvällskvisten. Men det får bli där i alla fall. Det får bära eller brista. Vi får utvärdera det hela i höst.

Varför hade vi då inte mer koll på denna plats? Det kan man verkligen fråga sig, den har faktiskt varit lite i glömska. Platsen där man kan ha det som inte är lämplig någon annanstans.

Platsen fick vara gethage ett tag. Bocken Isidor.

Platsen fick vara gethage ett tag. Bocken Isidor.

Eldningsplats tyckte vi var lämpligt i vintras.

Eldningsplats tyckte vi var lämpligt i vintras.

Att lövkomposten fick denna plats var i alla fall inte helt tokigt.

Att lövkomposten fick denna plats var i alla fall inte helt tokigt.

Och i våras beslutade vi oss för att ha vedbacken här, med tillhörande vedbod. Så trästockarna drogs hit.

landet-3

Då gjorde vi provgrävningen, och då, inser vi att vi tänkt fel. Så kan det gå med för snabba beslut. (Om nu ett års grubblande kan kallas ett snabbt beslut…)

Så nu har vi grävt för hand i flera veckor, grävt upp mängder med hallonskott, krattat löv och gammalt gräs. Vi tänker oss att utöka med samma ytstorlek varje år, tills vi får den storlek vi önskar. Vi tänker oss också fruktträd och bärbuskar i anslutning, en örtagård och så småningom en damm med ankor… Tänk vad mycket kul man kan göra!

Landet tar sin form

Landet tar sin form

När svålen var borttagen kunde vi gräva ner kogödsel, därefter gräva gånger och forma odlingsbäddar

När svålen var borttagen kunde vi gräva ner kogödsel, därefter gräva gånger och forma odlingsbäddar

Vår potatisplog som vi hittade på en loppis i granngården förra sommaren kom nu till användning.

Vår potatisplog som vi hittade på en loppis i granngården förra sommaren kom nu till användning.

Så nu är vårsådden i full gång. När de första fröna kom i jorden, hörde vi också årets första gök.

regnbåge