test

Författararkiv: Linnea

Bondsågat

Vad gör man om man behöver virke för att kunna bygga men inte har några pengar? En god vän till oss var i denna sits en gång i tiden och bestämde sig för att bygga ett eget sågverk. Några granar fanns att såga ner och svets, borrmaskin och lite gammalt järnskrot hade han. Efter att ha studerat en bild på ett sågverk från förra sekelskiftet skred han till verket och byggde det sågverk som han sedan kom att använda till att såga reglar och brädor till ett helt uthus.

Vi tycker det är en härlig historia där nöd och lust, tillsammans med kreativitet och kollektiv kunskap, får ett lyckligt slut. Nu får sågverket ett nytt liv här hos oss. Redan första sommaren köpte vi det men det är först nu, tre år senare, som det äntligen blev dags att få igång det.

Vid många tillfällen har vi sagt ”ja det kan vi ju bygga när vi fått igång sågen”. Ett projekt som dock känts ganska avlägset och tidskrävande.

Ladan saknar ännu lite panel.

Ladan saknar ännu lite panel.

Årets ved kommer från granar som stod i en dunge på åkermarken. Några vackra björkar står nu kvar medan vi tog bort granarna för att återskapa kulturlandskapet. Och det var där och då som vi fick lust att ta några av granarna till plank och då måste helt enkelt sågen komma igång.

Här står flera av granarna ännu kvar som senare får bli plank.

Här står flera av granarna ännu kvar som senare får bli plank.

Det tog några timmar att få sågen på plats. Men vi är nöjda med platsen nu, som får sol stor del av dagen även på vintern, sedan vi tog bort granarna från dungen.

Sågen bortanför getternas vinterhage.

Sågen bortanför getternas vinterhage.

Det blev två soliga och roliga dagar med igångsättandet av sågen med hjälp och sällskap av Markus och Emilia och alla barnen och andra grannar som var nyfikna.
Vi behövde fixa en mjukstart för motorn, skrapa bort rost från sågklingan och ordna till frammatningen av släden och lite annat. Och efter att drivremmen dragits åt gick också sågen galant.

sagennar

Det känns så roligt att den är igång och att den fungerar bra, nu finns det ju alltid andra hinder i vägen för att göra olika saker, men att säga ”det kan vi göra när vi fått igång sågen”, går inte an längre!

En nysågad planka och bräda i gran doftar fantastiskt gott!

En nysågad planka och bräda i gran doftar fantastiskt gott!

/ Linnea & Nils

Nu ska vi prata ved

En stor och viktig bit av att leva och bo på vår gård är vedbiten. Eftersom vi värmer upp huset med ved, i vedpannan i köket som levererar varmvatten ut i huset alla element. Med självcirkulation. Det sistnämnda är vi lite stolta över, inte minst över husets tidigare ägare som genom alla år sett till att inte systemet fryst sönder, även när huset bara var någon sorts sommarboende.

Hur som helst går det åt en del ved varje år, ca 18 kubik.

veden-6

veden-4

Det pågår experiment på gården – vilket sätt är det snabbaste, effektivaste och roligaste sättet att tillverka ved?

Vi har hittills provat några varianter och här har ni några tankar om dem:

Första året sågades veden i lagom stora vedbitar med motorsåg, klövs med yxa och torkades sen på backen. Därefter staplades den i ladan snyggt och prydligt. Fin ved men tog mycket tid att stapla!

veden-5

Andra året gjordes det på samma sätt, men högen blev rätt så stor till slut. När det var dags att köra in den upptäckte vi återigen att det är ett herrans drygt arbete, särskilt när det inte finns en vedbod alldeles intill. När vi dessutom märkte att det var mögel i mitten av högen fick det vara nog.

Här är Nils helt ovetandes om att han sitter på en mögelodling...

Här är Nils helt ovetandes om att han sitter på en mögelodling…

Tredje året lånade vi en klyv för att klyva veden i meterlängder, kastved. Efter att veden torkat kapar man den till lagom stora vedbitar till spisen.

veden-2

Här är hälften av kastveden staplad.

Här är hälften av kastveden staplad.

En fin fördel med kastved är att hela stapeln torkar väldigt bra. Och har man plåtar på toppen är det inte akut att köra in den i vedboden innan midsommar, som brukar vara en tumregel.

Vi håller just nu som bäst på att få in stapeln för att göra plats åt årets skörd, som också får bli kastved. Längesen det var midsommar kan man tycka… Men torrt och fint är det. Och tur att förra årets megahög räckt fram tills nu!

Kastveden är staplad och torkar i sommarvärmen.

Kastveden är staplad och torkar i sommarvärmen.

/Linnea & Nils

Varför är det så tyst?

Ja, varför har det varit så tyst här på bloggen? En oplanerad paus har det blivit då vi varit upptagna av livet. En tredje familjemedlem som måste få sin uppmärksamhet och såklart resten av familjen.

Övriga projekt har det varit lite av. Så man kan säga att det inte varit paus bara på bloggen, framför allt har det varit paus med gårdsprojekten. Vi tycker det har varit ett skönt sätt att se på det hela, vi har inte haft några förväntningar eller planer på att det skulle hända så mycket mer än vår vardag.

Här kommer en liten sammanfattning av det gångna året.

Vi planterade några äppelträd.

Vi planterade några äppelträd.

Vi täckodlade och utökade odlingarna med tidningar och kartong.

  • januari-9
  • januari-5
Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Mycket gick bra i odlingarna. En del gick åt skogen, i år fick vi till exempel ytterst lite morot.

Grannens hästar betade på våra marker. Det växer igen fort så betesdjur behövs! Och så har vi påbörjat projekt fönsterrenovering. Lagom till att kylan kom fick vi tillbaka in de 8 fönsterbågarna, nu har vi bara 22 kvar…

  • januari-6
  • januari-7

Kycklingar kläcktes och årets nykomlingar på gården blev ankor!

januari-12

januari-8

  • januari-13
  • januari-11

Slutligen vill vi önska alla ett gott nytt år!

Gräset är grönare på andra sidan

Höförråden börjar ta slut, liksom de torkade löven och nässlorna som vi samlade i ladan i höstas.

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Nässlorna var mycket populära av både getter och kanin

Varje dag kastar vi in sly i vinterhagen, men getterna längtar efter grönt!

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Och nu kan det nog vara dags att de får komma ut på grönbete.

blogg

Samtidigt är det hög tid för veden att bli huggen och staplad. Influensa och lunginflammation har gjort att arbetet med veden (och mycket annat) har fått vänta, också detta år. I år blir det dock inget hugget för hand då vi lånat en vedklyv av en granne.

blogg-6

De förkultiverade växterna ska avhärdas. Varje dag åker de små plantorna ut och in för att sakta men säkert anpassa sig till uteklimatet, efter att levt hela sitt korta liv omhuldade under lampor inomhus.

blogg-3

Och växthuset levererar!

blogg-7

Det är vår på Tuggeliet!

Djupgrävda bäddar eller täckodling

Förra året djupgrävde vi grönsakslandet. Det ger luckra fina bäddar där grönsakerna utan hinder kan leta sig fram med sina rötter och få en massa god näring från jorden. Djupgrävt har många fördelar, och det är faktiskt väldigt roligt att gräva.

Vi har inga egna kor eller hästar, men vi har grannar som har, samt överflöd av gödsel. Detta kan vi åka och hämta med traktorn. Det är deras fjällkor som är på bilden överst, när vi hälsade på dem i deras fäbod.

Men man kan också täcka bäddarna med andra organiska material och strunta i att gräva. Kompost, löv, get -och fårströ använder vi. Då är det maskarna som sköter jobbet i stället för spaden.

Nu är arbetet igång med att täcka många av bäddarna med ett tjockt lager då vi tänker prova oss på den typ av odling. En av fördelarna är att jorden håller fukten bättre under det tjocka täckmaterialet. Vi har funderat mycket på hur vi kan lösa bevattningen på bästa sätt. Kanske är det täckodlingen som är svaret.

Två täckta bäddar

Två täckta bäddar

När vi ska göra nya bäddar, alltså utöka odlingen hade vi inte heller tänkt att gräva. Platsen vi fann till köksträdgården var ju ett lyckokast, men den platsen med den fina jorden är begränsad till ytan. En meter från där djupbäddarna står är en helt annan jordstruktur, med blöt lera.

Vi måste få tag på kartong eller tidningar som vi ska lägga ut, för att hindra den nu gräsbevuxna vildmarken att ta sig upp i våra odlingsbäddar. Sen ska vi bygga bäddar med det material vi har tillgång till, i ett tjockt lager, ovanpå jorden. Sen kan vi plantera ner förkultiverade plantor där. Om några år har materialet förmultnat och blivit till jord, samtidigt som man hela tiden lägger på nytt material. Då har man skapat odlingsyta utan att gräva.

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Förra årets purjolök växte i en djupgrävd, täckt bädd

Vi ser fram mot detta för oss ganska nya sätt att odla. Många av våra vänner och bekanta har inspirerat oss med sina täckodlingar. Vi har också följt Sara Bäckmos blogg Skillnadens trädgård under vintern och blivit inspirerade av hennes odlingar.

Vi får se vilket vi kommer föredra, djupgrävt, täckodlat, eller som i år, både och och lite hur som helst.

Vårtecken

Också i denna del av Sverige kan man nu skönja vårens ankomst.

Det kanske största vårtecknet som synts till här är jag själv, med spaden i högsta hugg i färd med att fortsätta grävandet av rabatterna här ute. Men såklart har det inte tinat så pass att det går något vidare. Lite här och lite där går, men sen tar det stopp. I morgon kanske det går att gräva ett spadtag till, och nästa dag ytterligare ett. Så får man jobba, inte minst som småbarnsförälder.

Vi har packat fikakorgen flera gånger de senaste dagarna, på skinnfällar sitter vi och lapar sol på trappen. I omgångar springer alla familjemedlemmar och tittar på vår nu största sevärdhet. Vintergäcken, som för varje dag slår ut med ytterligare en blomma.

Det är härligt.

Odlingsplaner

Nu är planeringen för kommande odlingssäsong i full gång och snart kommer, förhoppningsvis, de första fröerna för året vara i jorden. Jag kommer börja med att förkultivera chili och några perenner till blomsterrabatterna.

Detta året hoppas vi bland annat på att morötterna ska räcka långt in på vintern, att vi får röda fina tomater mycket tidigare, gärna till midsommar (drömscenario). Att vi kan odla mycket fler kryddväxter som vi kan torka till vintern, att vi kan få fin sallatskål under hela hösten och att barnen kommer börja älska att äta allt vi odlar, med mera…

vinter-4

Vi skulle gärna vilja öka ut odlingarna ännu mer, så de där morötterna får plats och allt annat som vi skulle vilja ha så mycket mer av.

Förra året när köksträdgården anlades var jag begränsad av foglossning och trötthet av graviditeten. Jag orkade inte gräva så mycket som jag ville. I år har vi en liten bebis vilket också har sina begränsningar såklart.
Planen som den ser ut nu, är att göra så mycket nya odlingsbäddar som vi orkar och hinner, sen får vi se vart vi hamnar, det blir spännande…

Dill

Dill

Jag har gått igenom min fröburk för att se vad jag behöver komplettera och det är en ren fröjd att läsa i frökatalogerna och bestämma vad vi ska odla detta år.
Jag är glad över mina anteckningar jag gjorde förra säsongen, de hjälper mig att minnas vad som gick bra och dåligt, vilken tidpunkt de olika grönsakerna såddes och planterades ut. Sådant tycker jag man glömmer alltför lätt annars. Och nu får vi också tänkta igenom vad vi tyckte om att äta och inte.

Hur som helst är det här en fantastisk period, för det är nästan lika härligt att planera och drömma sig bort (då allt känns möjligt) om sommarens projekt som att sedan utföra dem.

vinter-3